Å min älskling,
tänk att jag åter igen efter dessa 3 år
äntligen fick möta dig.
Jag trodde att jag hade förlorat dig,
för evigt.

Jag har många gånger
tänkt på dig,
önskat att allt hade varit annorlunda.
Men,
nu är du åter här hos mig,
å jag hoppas,
att du aldrig mer vänder din rygg mot mig,
å går din väg.

Vet inte om jag skulle klara av det,
en gång till.
Älskar dig så grymt mycket,
älskar dig över hela mitt hjärta.
Ja det finns inga ord,
för hur mycket jag älskar dig.

Varje gång jag är på kurs eller utbildning,
dom gånger jag är borta mer än bara några timmar,
spricker mitt hjärta,
av saknad efter dig.

Jag hoppas att du aldrig lämnar mig mer.
Du stal mitt hjärta,
en andra gång,
vill aldrig ha det tillbaka.
För du är mitt allt,
du är hela min värld.

Utan dig skulle jag inte vara något,
ja jag vet att det låter kliche aktigt,
men så är sanningen.
Utan dig skulle jag inte ens ha rätten att finnas,
att andas.

Som sagt,
jag hoppas verkligen att du håller i mig hårdare den här gången,
skulle jag få för mig några dumheter,
så håll fast mig,
se mig djupt i ögonen,
och tala mig tillrätta.
För det är dig jag tillhör,
det är hos dig jag hör hemma,
det är i din famn jag känner mig trygg.
Ingen annan kan få mig att känna så,
bara du,
min älskling.