Vintertiden går på slutminuten
Isen på min sjö är sönderbruten
vågor viskar där med ljusa röster
går mot väster sen mot öster

Dom har faktiskt ingenting att vinna
men dom tycker vattnets hinna
måste krusas och få buktas
när dom inte längre utav isen tuktas

Och jag fylls av bilderna som speglar
frigörelsen från alla reglar
härlig lust att släppa loss

låta vinden gripa tag
bryta vinterns sarkofag
starta islossningen inom oss