Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En elak historia om en Kungskobra som förlorade sitt dödliga gift . Alla eventuella likheter med verkligheten är, naturligtvis, tillfälliga.....


Kungskobran som blev avgiftad !

Det var en gång en Kungskobra som levde ett lyxigt och respekterat liv bland alla andra ormar, giftiga och ogiftiga . Hans dödliga gift gjorde att han åtnjöt både fruktan och respekt bland alla de andra ormarna, vilket han utnyttjade genom att pressa ut, förolämpa, trycka ned och förslava alla de andra ormarna . Minsta motstånd mot honom gjorde att han,genast, högg till, och avväpnade, skadade och förlamade sina motståndare . Till slut vågade bara några få längre sätta sig emot honom och han blev mer och mer allsmäktig ! Kungkobran ÄLSKADE att ironisera och skämta om andra ormars mentala status och de få ,som ,fortfarande, då och då, dristade sig till att ifrågasätta hans skämt och gliringar, dessa blev väldigt illa behandlade och smutsades ner på alla sätt ! Många tog del av kungskobrans härjningar och han åtnjöt en viss popularitet tack vare sina giftigheter ! Motståndarna trängdes in i hörnen och, till slut, återstod bara en handfull av dem, slitna, nedgiftade men ,fortfarande, kampvilliga .
Men en dag fick en av dessa utmattade motståndare en snilleblixt ! Om vi AVGIFTAR Kungskobran så blir han ofarlig ! "Men HUR ska vi göra då ?" frågade en annan utmattad motståndare . -Jo, vi lockar honom i en fälla ,sa´den som kommit på idén .
"HUR ska fällan se ut ? " frågade en annan . "Vi skriver något riktigt DÅLIGT och säger att det är på allvar och påstår, dessutom, att det är BRA ! DÅ blir Kungskobran så VANSINNIG av ilska att han TÖMMER UT ALLT sitt GIFT och blir ,sedan, OFARLIG !" . Sagt och gjort , Motståndarna skrev, tillsammans, en riktigt USEL dikt och SKRÖT sedan om hur bra den var, med riktigt GENERÖSA kommentarer efteråt .
När Kungskobran fick syn på detta bedrövliga alster blev han GALEN och, på mindre än fem minuter, hade han TÖMT hela sin GIFTRESERV ! Efter denna händelse stod den f d kungskobran inte att känna igen ! Han skrev mycket mindre och det var ,bara,
om snälla och oförargliga saker, t o m lite ointressanta grejer ! Populariteten sjönk som en sten, bara några få läste honom nu . Han kunde inte längre få fram några "dräpande ironier" och ,när han upptäckte hur alldaglig, simpel och ointressant han blivit så blev det för mycket för honom . Han skrev in sig på en Psykiatrisk Klinik för "avgiftade Kobror" och, vad jag vet, så är han ,fortfarande, kvar där......

---




Prosa (Fabel/Saga) av Mats Henricson
Läst 695 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-05-05 17:58



Bookmark and Share


  lycksele
Jag tror att en fortsättning på din fantasirika skapelse, kunde vara den här.
Efter ett år cirka blev Kobran friskförklarad, åtminstone så han fick fara hem från psyket. Under tiden hade lugnet lägrat i Ormboet. En del tykte till och med tillvaron hade blivit grå och tråkig. Här händer ju ingenting.
Och utan motståndare började ormarna bli slappa och likgiltiga. Det var liksom inget ingen gadd i deras bett längre. Det gick så långt att mänskor iblland tordes sparka på dem.

Man började så smått längta efter Kungskobran.
"Det var bättre förr", sa man. "Minns ni kamperna vi utkämpade."
ÖverstePoetormen skaldade nya strofer och under högläsning kunde man höra verser som
"Man saknar inte Kungskobran förrän ormboet är tomt"

En gäng på tre giftormar fick i uppdrag att höra om Kungskobran kunde tänka sig att återvända. Det kunde han. På ett villkor. Att han fick bli far till alla småormar i fortsättningen.
De blev mycket glada.
De hade varit villiga till att gå med på nästan vad som helst. Det viktiga var att allt blev bra igen.
Kungskobran återvände och var lika otäckt giftig som förr.
Men ÖverstePoetormen skaldade igen:

"Livet är för kort för man ska behöva stå ut med att ingen verkar bry sig. Om inget händer som engagerar kan man lika bra hänga i närmsta träd"

.
2010-05-05

  aol
en skrift full av poänger, bravo
2010-05-05

  Larz Gustafsson VIP
Jag har själv en stalker som känner sig psykad av att jag skriver. Så kan det vara.
Tänker jag sluta bara för att han känner sig provocerad? Tvärtom!
Det är NU det blir riktigt roligt!
2010-05-05
  > Nästa text
< Föregående

Mats Henricson
Mats Henricson

Mina favoriter
Längtar BORT...
älska