Den slarvigt klädde lille pojken stiger in i lanthandeln
Folket tystnar och vänder sig om
Nyfiket bryr de sig inte ens om att försöka dölja att de stirrar på honom
I deras ögon är han inte mycket värd; fattigungen

Hans nästipp når knappt upp till handelsdisken
I sin svettiga näve håller han några mynt
Folket glor och tisslar:
”Det är synd om pojken, hans far dricker ju varje dag sedan modern dog. Slashas och suput, är vad han är. Fast det är synd om pojken” nickar de förnumstigt och viktigt av sig

Pojken märker inte folkets nyfikna blickar
Han lyfter upp pengarna på disken och släpper ut dem ur sin svettiga näve
Ser förväntansfullt på handelsman
Sedan säger han ivrigt med blossande kinder:
”Jag skall köpa vingar för pengarna. Och flyga upp till himlen till mor!”