Ett ansikte som ljuger med sanna ord om ett evigt lidande
Du vill veta vem jag är när du träffar mig men ja ger dig ingen chans
Smärtan blir värre med varje steg ja tar
Trodde känslan av livlöshet skulle ta bort det
Ja väntar på och ser alla mina känslor försvinna helt i ett förvirrat hat mot mig själv
Texterna förlorar mening då vet vi vart jag är

Går blind mot klippkanten medveten om vad ja gör
Börjar känna vindens styrka mot min kropp
Ett försök att flyga men med all tyngd ja har dragit på mig nu kommer ja falla
Ni försöker lyfta mig men ni orkar inte
Försöker ni hålla fast mig när sliter mig ur armarna på de som bryr sig om mig
Då ja tar av ögonbindeln och kastar mig ut känner av känslan av frihet för första gången.
Men ångrar mig när ja vet att ja gör det ensam
Vågar du hoppa med mig med en så liten chans att fånga och rädda mig eller ville du verkligen spendera dina sista sekunder med mig när du visste att vi skulle falla
Nu vet ni vem ja är just nu.

Gav er ett leende och en bekväm känsla av trygghet
Gjorde precis som ni bad mig och ja höll de ja lovade
Styrd av samma känslor som nu men kunde fortfarande lära er att flyga
Ni fick era vingar men ja fick inte ens en chans att se er när ni försvann från mig
Men med glada minnen och ord fick ni mig att gå vidare
Men ja ignorerade mina känslor för er och hur jag egentligen mådde
Visste du vem ja var då ?