UR ”han med armens” perspektiv.
Fortsättning på ”Därför tar jag honom i hand”

Jag minns att jag satt i bilen
Åkte efter gatan
Sen small det
Utav helvete
Så mycket helvete har jag aldrig varit med om
Sen såg jag allt som utanför kroppen

Jag såg dej ta min hand, och arm
Det enda som var helt
Av min kropp
Ansiktet var inte mitt
Och inte nån av de andras heller
Så kom du fram och tog min arm
Min hand

Du fick det fotograferat
Som om, det skulle göra nån skillnad
Som om, det skulle spela nån roll
Det spelar kanske nån roll jag hoppas det
Men det var ändå skönt att se din hand
I min
Om än för sista gången…..

(Sen for jag bort….. för alltid
det känns bättre här)