du går där ensam
i din regniga stad
under ditt paraply
flera mil bortom min horisont
och jag undrar om du vet
min lilla Rödtopp
att jag tänker på dig
natt som dag

min själ bär på ett svart hål
och mitt sargade hjärta
är rispat och fyllt utav blödande sår
och när jag tittar i spegeln
möter jag blicken
av en trasig och sorgsen figur
en soldat utan vapen
en riddare utan rustning
en Romeo utan sin Julia

och om jag bara hade varit
den jag en gång var
han som lyste med mod och självkänsla
så hade du legat här i min famn
för längesen

och du ska veta
min lilla Rödtopp
att om jag inte hade varit så trasig
så hade jag inte tvekat en sekund
då hade jag tagit dig med storm
och då
min lilla Rödtopp
skulle du få uppleva kärlek
så som du aldrig upplevt den förut