jag har alltid somnat gråtandes, och varit rädd att minnas
jag har alltid varit vid sidan och aldrig riktigt velat finnas.
jag har alltid låtsas som att allt är okej och aldrig berättat
jag har alltid varit i andra sidan av det såkallade perfekta
jag har alltid blundat för era blickar och ignonerat era ord
jag har alltid varit speciell aldrig passat på denna jord.
jag har alltid sätt tillbaka på min barndom och gråtit
jag har alltid hatat mitt förflutna även fast jag er förlåtit
jag har alltid varit där för andra även fast dom behandla mig fel
jag har alltid betett mig som den glada tjejen ni trodde jag var hel
jag har alltid skrattat för att ni inte ska se mitt riktiga jag
jag har alltid blockerat allt dåligt och kämpat varje dag

& visst är det enkelt att fastna i vanor...