I.

innebörden av födelsemärken. jag lättar fingret
från din vänstra skinka.
allt jag lämnar kvar är en skugga.
lite kall och svart som, hål.
strån av hår som sakta sträcker sig in mellan dina
ben. du har slutat att lukta.
jag trycker till.
jag trycker hårdare.
jag trycker med nageln.
ytterligare en gång. jag är inuti något fruktansvärt.


II.

en man tar mitt kort. alltså,
han tar kort på mig.
du är med men du liknar ett spöke.
jag ser dina bröstvårtor. de spricker upp.
de är isländska vulkaner. du blöder om du inte vore så glad.
mannen ser allt. det gör män. män är aldrig rädda.

du står i mitt kök. jag råkade matcha grönt.
du ler som om jag har upphört att existera.
skitränder ut i hallen.
jag lyssnar efter rötter. jag lyssnar efter
tassande fötter.
jag lyssnar efter öron. jag sätter på duschen.
gömmer mig under duschdraperiet.
jag lyssnar efter besked. jag lyssnar efter
sinustoner.

en man tar mitt kort. alltså,
han tar kort på mig.
jag var alltid hungrig.
du är med men du påminner om din pappa.
han som slog hårdast.


III.

du liknar ett djur. en apa kanske.
din ryggrad är berg, sandslott, mamma.
här, det börjar i tinningen och vandrar
neråt.
känner sig fram, som barn i främmande
famnar.
du var alltid äldst.

du var alltid hemma.

du satt alltid i samma stol.

du stickade mössor, vantar, halsdukar.

du var aldrig hemma.
växtvärk
i benen, i käkarna, i blodet som kokar.
rid mig tills dina knän
brinner.