jag ska drömma dig vaken

kupar minnens händer
känner kraften åter

sorgen

dryper tyngd
rinner tårar forsar minnen
rungar slag

i lera

formar band igen
och alla sinnen öppnar

ekar saknad

ut från märg
av former fången

låsta berg

föser fördom löser
lättar lärdom
rättar

rungar åter slag

i lera
minnesskov berättar

dänger slänger slag och

rinner tårar

strömmar kärlek

trycker bubblors luft
av hopp och svett som sprättar
vånda kränger

avig handen

fångar panna
formar så din kropp på prov

och känslor stanna

saknad saknad saknad

återskapar liv
i död

och bilden åter skarp och röd
av nedgångs sol

ett prov att hämta
salta tårars vila alltför länge
skymt som is som

handen framför

lerig

livet byggt och rymt

och benen bålen
ryggens svank får följe upp
och vända

gör skavank att älska där
vid halsgrop

nätt och kär du var

kraft var stor
och egen

smeker slutligt över bröst
förlåt
för tysta tider

hjärtat gives drömmen åter
viskas i små ord

och skapar slutlig tröst
en smekning

över kind och hakspets
höjes något

böjes bild i

erkänd saknads hets nu
vaknad längtan tär

se här
ditt första andetag

och gåvan given 

lättat sinne

alla bilder flyter minne
bränns

nu känns du vän

nu känns du

själv gå hemåt naken
längtan går bredvid

det känns

att söka inom
utom
över allt
en tid av oss av vi

att göra liv

 
och du är drömd nu

vaken