Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett avtryck, ett andetag, ett rop

 

en gång..
när luften var fylld av sommarens dofter
humlor och surrande bin
fågelsångens alla tonarter
och sol och vind smekte min mjuka hud
när jag var öppen för allt
ägde jag allt

men allt ska långsamt tas ifrån oss
färgerna bleks som gamla fotografier
livet läggs i byrålådans dammiga gömmor

som något vi sentimentalt sparat
fast vi inte längre har användning för det
de som kommer efter får väl kasta det
säger vi oss olustigt

men jag vägrar
hör du - jag stretar emot!
jag stormar molnen
öppnar bröstkorgen och blottar mitt hjärta
för allt jag en gång ägt

jag kan aldrig förlora det

en gång
har livet passerat genom mig

det är oåterkalleligt
ett fotavtryck i fuktig jord
ett andetag
ett rop

 




Fri vers av Måna N. Berger
Läst 239 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-06-20 01:32



Bookmark and Share


  Monika A Mirsch VIP
den här gillar jag - man skall inte ge sig - och när slutet är: "ett fotavtryck i fuktig jord
ett andetag
ett rop"
- jag ger dig min suck av lättnad
2010-06-20

  Larz Gustafsson VIP
Har man varit med om det (eller honom eller henne) så kan man egentligen, för att tala werupska, aldrig förlora det/honom/henne.
2010-06-20

  Ingela Svenson VIP
att äga sittliv,när gör vi det? Tid är något märkligt! När äger någon tiden?
2010-06-20
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger