***

The Complete Oxford Shakespeare I-III
II.Comedies (sid 575-576)
General Editors:
Stanley Wells & Gary Taylor

Guild Publishing London, UK

Oxford University Press 1987/88

~*~

En Midsommarnattsdröm

(A Midsummer Night's Dream)

~*~

Introduktion

FRANCIS MERES omnämner En Midsommarnattsdröm i sin Palladis Tamia, från år 1598, och den trycktes första gången 1600.  Det har tidigare ansetts att Shakespeare skrev pjäsen för ett bröllop inom aristokratin, men det finns inga belägg som stödjer dessa spekulationer, och titelbladet från 1600 uppger att den vid 'flerfaldiga tillfällen haver framförts publikt' av Lord Chamberlain's Men.  I stil och variation liknar den mest Love's Labour's Lost :  bägge dessa pjäser nyttjar en bred variation av versmått och rytmscheman, tillsammans med prosa som stundom är (som i Unders redogörelse för sin dröm, 4.I.202-15) med retoriskt mönster.  Troligtvis så blev den skriven 1594 eller 1595, antingen strax innan eller strax efter Romeo och Julia.
     Shakespeare formade sin egen intrig utifrån skilda ämnen inom litteratur, draman, legender och folklore, kompletterat med hans fantasi och iakttagelseförmåga.  Det finns fyra huvudtrådar.  En, som skapar basen för handlingen, skildrar förberedelserna inför Theseus bröllop, Hertigen av Aten, med Hippolyte, Amazonernas Drottning, och (i den sista akten) dess firande.  Detta är med tacksamhetsskuld till Chaucers Knight's Tale, likaså pjäsens andra tråd, kärlekshistorien mellan Lysander och Hermia (som rymmer för att undkomma sin faders motstånd) och Demetrius.  I Chaucers  historia, blir två unga män förälskade i samma flicka och träter om henne ;  Shakespeare lägger till den komiska komplikationen av ännu en flicka (Helena) övergiven av, men alltjämt förälskad i, en av de unga männen.  En tredje tråd påvisar ansträngningarna hos en grupp Atenska arbetare---
'maskinisterna'---ledda av Vävaren Under i förberedelserna inför en pjäs, Pyramus och Thisbe (i huvudsak baserad på Arthur Goldings översättning av Ovidius Metamorfoser) för uppförande under Hertigens bröllop.  Maskinisterna själva hör mer till det Elisabetanska England än antikens Grekland.  Unders halvförvandling till en åsna har många litterära föregångare.  För det fjärde, beskriver Shakespeare ett bråk mellan Oberon och Titania, Älvornas Konung och Drottning.  Oberons uppassare, Robin Goodfellow, en skogsalv (eller elak fé), lägger sig okynnigt i arbetarnas repetitioner och de förälskades affärer.  Älvdelen av pjäsen kommer tacksamt både från folklore och litteratur ;  Robin Goodfellow var en välkänd karaktär vilken Shakespeare kunde ha omläst i Reginald Scots Discovery of Witchcraft (1586).
     En Midsommarnattsdröm bjuder en praktfull hyllning till kraften i människans fantasivärld medan den dessutom inbringar komiskt kapital inom dess begränsningar.  Det är ett av Shakespeares mest välpolerade verk, ett poetiskt drama med utsökt grace, snille, och mänsklighet.  Under uppförandet, har dess fantasirika helhet stundom åsidosatts, men den har blivit en av Shakespeares mest populära pjäser, med en särskild lockelse för de unga.  


PJÄSENS PERSONER (Dramatis Personae)

THESEUS, Hertig av Aten
HIPPOLYTE, Amazonernas Drottning, trolovad med Theseus
EGEUS, Hermias fader
HERMIA, dotter till Egeus, förälskad i Lysander
LYSANDER, Hermias förälskelse
DEMETRIUS, Hermias uppvaktare
HELENA, förälskad i Demetrius

OBERON, Älvornas Konung
TITANIA, Älvornas Drottning
ROBIN GOODFELLOW, ett féväsen

ÄRTBLOM
SPINDELVÄV
SOLGRAND
SENAPSKORN, älvor

Peter KVITTEN, en timmerman
Nick UNDER, en vävare
Francis FLÖJT, en bälgreparatör
Tom SNABEL, en kittelflickare
RUNDNÄTT, en snickare
Robin O'NÄRD, en skräddare

Tjänare, lorder och älvor

Stanley Wells 1987

L Patrik WJ svensk version 25-26/06/10 Midsommarafton

se även:

Trettondagsafton