och kärleken låg djup, i havsbottensdy
strävade, strävade

upp mot en strimma av ljus, kunde skönja
knappt andas genom alger och sörja



jag tror vi först vaknade av ett hjärtslag,
en gammal ton

och dödades av ett piskslag i nacken,
av en sjöjungfrus ord



du tog tag, gled upp mot ytan, ljuset
jag satt fast, blev kvar

i en vågvattenrörelse under algers blad,
en valsångs mollsång