Du finns inte, men du finns för mig.
Du har aldrig funnit, men du kommer alltid finnas
För mig, i mig, hos mig
Bara aldrig finns du med mig

Var hälsad natt, var hälsad mörker,
var hälsad all den tomhet du skänker mig med din frånvaro
Må vara att dagen åter gryr, men tomhet är och tomhet förblir
För mig – det spelar ingen roll, om ljuset ånyo hägrar
eller om mörkret aldrig viker undan, för mig –
det spelar ingen roll, för du är längre aldrig här

Så var det med det, så gick ett liv, så var du åter
bara stoft, stjärndamm, sandkorn, för mig – ingenting
I evighet uppslukad, jag kvarlämnad i tidlöshet
Aldrig kommer vi mötas,
och likväl har vi aldrig mötts

När du fanns, fanns du,
när du är borta,
har du aldrig funnits

Och vad tänker jag, vad finns jag för – för ingenting,
för dig, för ingenting för mig finns,
när du inte är,
och finns för mig ingenting,
finns ej heller du.

Finns inte du, finns inte jag -
Jag frågar inte, jag blott fastslår
Ovidkommande är vart världen bär, vart tiden går,
ovidkommande, vad dag det är,
vad år

Om du är borta kunde vinet vara vatten,
kunde våren vara höst, vad förr var liv
är allt nu dött, för allt som förr var liv –
allt levande med dig försvann

Och då du inte längre funnits,
har världen alltid varit död,
likväl har jag aldrig
blivit född