* * *
Ditt silverklart och sorgset rop
Böjde sig över mig som en tårpil.
Vilken stig som helst ser ut ensam
Utan dina spår, som smeker min syn.

Jag betraktar som en mållös viskning
Ljudet av ett vattenfall utan dina tal...
Min varje dikt driver bara till dig
En bevingade svärm av mina tankar...

Mitt hjärta föryngrar sin egna makt
En vanvettig magi av dina ögon...
Vilken fest som helst ser ut utan dig
Som ett begravningskalas för lycka...

När du gråter, som en nunna i en klostercell,
Är jag klart att döda glädje på hela jorden...