hennes mörka långa hår
utsläppt vilt och vackert
och hennes ögon
gröna men med alla andra
nyanser som spelade och
gjorde folk osäkra på
dess egentliga färg..

klädd i lång svart kjol
vid med volanger
och färgstark blus

hon satt där i förtältet
och väntade på dagens
första kund
och plötsligt knackade det
på den tunna plastdörren

in steg en ung kvinna
nervöst leende och bitande
på sina naglar

hon betalade det hon hade
råd med för en riktig spådam
tar aldrig mer betalt än så

sedan tog hon plats
mittemot den vackra mystiska
damen och hennes kula

i kulan såg sierskan hela livet
passera revy för den unga kvinnan
och hon berättade väl valda delar
det viktigaste,eller det som just då
var viktigast för flickan att få veta

nöjd gick hon ut därifrån...

efter ett tag knackade det återigen

nu var det en man

spåkvinnan hajade till för det var
mycket sällan en man ville
bli spådd

han satt sig mittemot henne
och log med både ögon och mun
hon tog en försiktig titt i hans
bruna ögon,som också skiftade i
alla regnbågens färger
och leendet var oslagbart
han hade vågor i sitt halvlånga
svartblanka hår...

nu..koncentration...

kristallkulan gnistrade som
aldrig förr och hon såg
bara kärlek hur hon än
vände och vred

hur hårt hon än försökte
tolka och tänka på annat
gick det inte

rött och bultande
hon var rädd att kulan
skulle åka ner från bordet
så stark var dess krafter nu

hon kunde inte säga något
vettigt
bad till slut mannen att gå
och sa att hon inte ville ha betalt

"jag kan inte hjälpa dig"
förklarade hon hjälplöst

men mannen som också sett
hur kulan gnistrat och nästan
exploderat gav sig inte

"jag ser ju att det är något
varför vill du ej berätta!? "
frågar han lite hetsigt och
hest

han ställde sig upp
lite buttert
men då hon också
skyndade sig upp
och stod i all sin prakt
framför honom
tinade han

han såg ju att det var
henne han hade sökt

i hela sitt liv...

och han såg i hennes ögon
att hon kände likadant

hennes osäkerhet var ny
för henne
för första gången
visste hon inte vad som
skulle hända

men det kändes bra så
hon kunde se i mannens ögon
att allt skulle bli bra
och han utstrålade
samma kärlek som den hon
hade sett i kristallkulan

hon bestämde sig för att
lyssna på sitt hjärta
och de gick ut ur förtältet
leendes hand i hand....