Jag vrider mig bak och fram, sprängs i
små omöjliga bitar över kaklen. Packar
väskor, klappar katten, kliver ut mot
septembernatten.

Det vilade en alldeles för intensiv höst i
dina tapeter och jag har aldrig gillat
andrahandslägenheter,

Birdiebird.

Det är alldeles för lätt att
släppa taget då. Bara lämna
fönster öppna - tre centimeter,
lite till - så att du kan höra
fåglar fly vinter genom
dimma.