Över världen lägger sig gatan tung,
andas som ett ankommande tåg med släckta lampor.
Fönsterrutor kastar sig sömndruckna mot solen,
ytan blixtrar till och drar sig sedan tillbaka.
På avstånd hör man billarmets spikraka linjer
skjuta sig fram mellan väggarna.
Låter betongen flisa sig ner i jorden.
Och under jorden.