Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skapelse

Gud skapade hela jorden och sedan mig. Slängde ut havet, spände fast himlen och la mina spruckna nagelband på plats och till rätta.

Jag misstar mig för att vara nåt.

Går runt hela förmiddagarna och viker hundöron i receptböcker med diverse exklusiva torsdagsmiddagar och måndagsmiddagar. Steker upp mina halvfabrikata köttbullar med den sista centimetern margarin. Viker i receptböckerna. Steker och steker. Lägenheten känns flottig och sotig resten av dagen. Öppnar fönstrena för korsdrag och håller ungen undan från kokplattorna.

Snyter,
stryker,
smeker,
steker.

Jag misstar mig för att vara nån.




Fri vers (Prosapoesi) av inmeddiginålsögatkamel
Läst 170 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-07-13 20:05



Bookmark and Share


  Micael Axelsson
Vardagen när den som hårdast slår ner i en och väcker mörkrets dysterhet på vid gavel, och här känner jag skarpt rädslan, ilskan, frustrationen... förbannandet!

Alstret kryper tätt inpå, och den där känslan vi nog alla stött på gör sig obehagligt påmind. Brr!
2011-07-14
  > Nästa text
< Föregående

inmeddiginålsögatkamel