Jag hatar att vara fast här
i en evig gråskala där ingen
tycks känna något på riktigt
Och jag önskar att jag
kunde plocka upp dig
och stilla din gråt
Även om den bara väter
min insida
jag vet, jag vet
att du har
fallit

Jag hatar när livet
är som en enda lång söndag
då inget är relativt
Livet är ett val
men jag har inte fått välja själv
jag kan inte kontrollera
det jag utsätter mig själv för


Livet är så förbannat ytligt
Jag har gömt allt och jag har
försökt och verkligen trott
och hoppats
att det ska komma någon
och ta vara på allt det där
och uppskatta det som
ingen tycks vilja ha

allt är så jävla överskattat