Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kvarglömd morgondag



Om ingenting,
Var ordet vi fann.
Den där natten,
När min röst var hes.
Skulle jag lova dig
Allt och ännu mer.
För överallt i luften,
Bortkom ord.


Såg vi marken där vi gick?
Du var ensam
Och jag var själv.
Tillsammans blev vi
Oformulerbara varelser,
Sökandes…
Hittade i ett ögonblick av liv.


Försvarslös drift,
Om och om igen.
Så slukade jag din andedräkt,
I smyg.
På något vis,
Stal du från övriga,
Förmågan att synas.


Var det min hand
Du så otåligt ville åt?
Efter all tumult,
Med din blick,
Djupt inom mig.
I all ensam uppståndelse,
Två händer,
I en kvarglömd morgondag.


Idag är morgondagen,
Allt som inte gårdagen var.




Fri vers av isabell.larsson
Läst 423 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-08-08 18:13



Bookmark and Share


  poetlinan
Åh men så underbart skrivet, gillar många rader, men speciellt slutet! Vilken gåva du har! Stor applåd för denna!
2010-08-26

  Ynklig
Denna berörde mig djupt. Åh vad jag kan läsa denna om och om igen och fortfarande känna hur gråten vill fram.
2010-08-09
  > Nästa text
< Föregående

isabell.larsson
isabell.larsson