Mellan linjerna
går mina fötter
sick sack

ritar stora ord
längs dina blodådror
och lämnar dig, oberörd.

Du är kylan
runt din egen
kropp

gåshudsknotter
ingen människa
kan beröra

och när du talar
blir luftens kristaller
till is

fast i mig
rasar jag

dina fingrar
värmer mig

mitt blod
är förfruset
spränger mina leder

du blir smält is
längs min kind,

onåbar.