förstår du inte
att du ger mig
känslan
av att ha hittat hem

en plats där jag
kan tänka mig att låta
båda fötterna röra mark

samtidigt

ingen språngbräda
trampolin
vidare



you had me at hello,
så filmtöntigt
och så enkelt

när allt annat är så svårt



hur många omvägar
har vi inte tagit
ensamma
och tillsammans

trots att vi båda vet
att två sekunder
på en järnvägsstation

är allt som behövs



om jag sänker garden
mot dig en sista gång



möter du mig då?