Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Människa utan morot

 

livets faser
är inte avfasade

där är skrovliga höga kanter
människan klättrar
och klänger

sedan försöker hon inrätta sig
lidelsefritt i eftervärlden
tro på sig själv
bottna i sig själv
bara där
det är en knivig balansakt

människa utan morot
dock slipper hon piskan


Fri vers av Måna N. Berger
Läst 438 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2010-08-11 21:19



Bookmark and Share

  Elaine.S VIP
En människa utan morot, kan det finnas något bra med det?? Jag har mött människor som har en alldeles underbart levande livstil, människor som växer varje dag, för att de vill inte för att de måste, det tycker jag är kvalitet och dit vill jag gärna också sträva...men utan morot?? Kan man vara det?? Ja...om man slipper piskan. Någonstans finns det en risk att man glider ut till att vara ingenting, kanske lite apatisk, hmmm jag funderar vidare...du skriver sant när du skriver att "människan klättrar
och klänger" och det finns så många olika anledningar till klättrandet och klängandet, inte undra på att det blir kollisioner ibland.
2010-08-12

  Ingela Svenson VIP
Tja, utan morot betyder väl egentligen inte utan psika? Men en god betraktelse var det!
2010-08-11

  Larz Gustafsson VIP
Utan rot. Utan tro.
2010-08-11
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger