Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Övertrött!


När tröstlösheten sipprar in

 

när halsen blir tjock av gammal
ogråten gråt
och all kärlek har trampats i gruset
när kroppen är ett utslitet ök
sista unset av kraft är taget
till ingen båtnad
som det ser ut

var är då de varma rösterna
som skulle ha lindrat
långt borta
när tröstlösheten sipprar in
och all god vilja tagit slut
i denna ödemark
omgiven av bitterhet och hat


Fri vers av Måna N. Berger
Läst 177 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-08-14 21:23



Bookmark and Share

  Johan Bergstjärna VIP
Livet är ett straff!!
2010-08-14

  Caprice! VIP
Flytta lite närmare Stockholm så ska vi nog kunna jaga bort varandras tröstlöshet - en stund åtminstone... Gott så. ;-)
Vet du, i början av den här så fick jag en melodi i skallen, men så avlägset att jag inte riktigt uppfattade den... sen bytte du rytm och då försvann den - melodin alltså.

Väl uttrycker du uppgivenheten.
Kram!
2010-08-14

  Ingela Svenson VIP
En tung kväll där diktjaget behöver tröst, förstår man av texten; ja det gälelr att vara glad och stark om man vill ha vänlighet!
2010-08-14

  Larz Gustafsson VIP
Jag kan känna det där. Ingen bryr sig. Ingen lyssnar på vad JAG tycker. Jag är bara en bifigur som är i vägen.
Men DÅ vet jag var jag ska gå.
2010-08-14
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger