kroppens tempel är en ruin
i ett glömt landskap

och när krafterna sinar
 
vet jag inte mer

jag vill lägga mig ner
men jag har lite kvar att uträtta än
jag är inte färdiglevd 
någonting återstår
kanske det svåraste jag hittills mött

då
när balansen prövas
till den yttersta gränsen
när tid och rum möts
på en darrande nålspets

när det frågas
om jag kan dö väl

vill jag inte bli till svek skyldig