Någon gång för länge sedan
grät jag inte då ni kallade min hund ful.

Då jag inte fick guldstjärnor av läraren
eller en endaste kommentar om mina teckningar.

Då grät jag inte, bara samlade tårarna
djupt inne i mitt svarta hål.

Plötsligt i dag, en lyckosam dag
kom allt det samlade

Gråten kom som en flod
som aldrig någonsin skulle sluta

Och jag förstod att nu var det dags
att sörja er elakhet.