Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hoppas att allt jag skrivit varit vackert nog
så att du minns mig, så länge det går




Slutet - döden (den sista dikten)

skogen växer
medan jag springer
med ett gevär tryckt
mot min alltid lika söndertrasade bröstkorg

jag letar
jagar

hummar på en gammal melodi

glömskan slukade tyvärr orden
men jag minns att den handlade
om en jagad

som fick lära sig att vara
jägaren

liknande mig



och mina vana öron
hör dig
bland skogens all musik

och min näsa kan (som du vet)
hitta dig vart du än på jorden befinner dig

ironiskt att det är du
som lärt mig allt jag kan

hade aldrig gillat kroppsliga vapen innan dig
punkt

men ser gör jag iallafall inte
för kärlek förblindar
och skogen är för mörk för mig inatt

för kall
för känslolös

liknande dig

 

så jag springer mig blind bland träden
låter dess grenar riva upp
det onda i mitt ångesthjärta

allt jag känner:
oförklarligt

 

springer i många månader
tills du står där
tills jag har dig

i den delen av skogen
där solen vågar sig in

människoform

varför?

granskande vulkansprängda ögon

mitt döende hjärta
ett leende

mitt dödande gevär
ett blixtnedslag

hoppas du känner i luften vad som komma skall
för snart kommer här ligga en hund begraven

i 100+ år

 

berättar för världen vad jag känner för dig
sjunger ut alla mina sånger
låter dig förstå

det tar flera sorgliga dagar

 

 

sedan tänker jag inte mer
eko

osäkrar
siktar in mig på världens vackraste panna
skjuter

och sedan är det över

 

avdomnad

 

och så gick jag
genom resten av livet




Fri vers av C.Wieske
Läst 753 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2010-09-11 23:29



Bookmark and Share


  Nanna X
den här är underbar! sån spänst i stegen genom skogen, i den dödliga leken.
2010-10-15

  am
Rytmiskt och flödande med en kvarhängande atmosfäriskt känsla. Gillade särskilt,

"glömskan slukade tyvärr orden
men jag minns att den handlade
om en jagad

som fick lära sig att vara
jägaren"
2010-10-03

  Sonja Sidorow Lapington
Starkt det enda ord som behövs för denna diktsaga i mörkrets skepnad. Bokmärker!
2010-09-12

  LovisaCecilia
ett ord: wow
2010-09-12

  Lethra
tack
2010-09-12

  AliciaK
Du kan du, min vän.
2010-09-11

  aol
ruggig omskakande skrift,
2010-09-11
  > Nästa text
< Föregående

C.Wieske
C.Wieske