För du har funnits. För du finns.
Det är så mycket jag vill fråga
just därför att jag inte kan
Så många serpentiner att räta
gällande ett liv som ännu levs
Precis som om du
som befinner dig i motsatsen
besitter alla svaren
Hur är det att vakna ensam
jämfört med att inte vakna alls?
Finns det gånger då du drömmer
om att vara jag?
Precis som de stunder
då mitt sinne funderar
över hur det hade känts
om jag varit du
Drömmer du alls?
Jag drömmer ibland
om trygghet och lycka
och om hur det skulle ha varit
om den 19 december
hade varit en vanlig dag
det året
Men att drömma är inte att älta
Det är något helt annat än sorg
Tanken smakar inte ens salt
nu mer
för jag vet att du finns
Jag vet bara inte vart
ännu
Och alla de som säger att du är borta
svald av evigheten
är bara stackars vilsna själar
livrädda
för sådant som tränger sig igenom boxen
Sådant som kan existera
utan bevis
Jag kräver inga bevis
för jag vet
det kommer en tid
som vi kan dela
tillsammans
En oändlighet där alla frågetecken får plats
Plats att suddas ut
Fast låt oss hoppas
att evigheten kan vänta
på mig
ännu ett tag
Vet du om,
storebror,
att jag nu är elva år
äldre
än dig?