böckerna är mitt tempel
bokhyllorna min ringmur
och vindbryggan är upphissad

förskansad

bakom fördragna gardiner
(vita med linnestruktur luftiga)
med honungsdoftande vaxljus
och varmt rökigt te
stänger jag ute nattens skuggor
hör inte regnet mot rutan

timmerbilarna dundrar förbi men jag
dväljs i min egen värld
märker knappt att huset skakar

och om vålnader krafsar på porten
bjuder jag in dem på en kopp te
- det är rogivande
säger jag

då bleknar de och dras mot ljuset
utan att sveda sina vingar