Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gryning

Tyst
Ser hon sig omkring
Blek
Bleka läppar, klara ögon
Försiktig
Mjuka hennes steg över mossan
Men obeveklig
Är hennes blick, är hennes vilja
Kall
Bär ljus men ingen värme
Leende
Hopp skall hon ge dagen
Gryning
Är hennes namn och hennes ära


Fri vers av Glömma
Läst 341 gånger
Publicerad 2005-11-24 12:32



Bookmark and Share

  Lena Larsarp
Jag instämmer. Stora ord för en 14-åring! Så vacker och ny kan gryningen vara. Det ger mig så vackra bilder! Mossan är central när jag läser. Ett ord som verkligen knyter dikten an till verkligheten, så att man kan se den oskuldsfulla gryningen trippa fram.
2005-11-24

    Orm den gamle VIP
Oj! Blev jätteöverraskad när jag läste denna. Hur kan någon som är bara 14 år gammal skriva så fint och genomtänkt? :)

Mysigt och fint beskrivande dikt om morgonrodnaden.
2005-11-24
  > Nästa text
< Föregående

Glömma