Ack ja
Ack nej
Mer acka än på Nils Holgerssons tid
Han ackade och upprepade sej
Han upprapade gång på gång
Sina värsta ordvätskor
Ack ja acka ja
Mer ack än man behöver
I en vers än för ett helt liv

Ack ja ack ja
Så edvardianskt
och spartanskt skrivet
ack ja ack ja
klankade han på så gott han kunde
och ojade sej över andras skrifter
men helt utan egna refererande bedrifter
givetvis
Ty så är den edvardianska äran
Eller var det eran

Spelar kanske ingen roll
För ingen läser ändå…
Ack ja ack ja
så lite läst ger väl fritt rum
för avundsjukan och dumheten