svårt att glömma när han ler sådär....
han log sitt bredaste
mest charmerande leende
det som fick mig att en gång
falla pladask
och le tillbaka med samma
intensitet
och kyssa honom som
jag aldrig kysst förut
ja,han log
men den här gången
var jag stark
och tittade framåt
körde vidare
utan att andas
utan att dö
jag höll mig stark
fast det enda jag
ville var att stanna bilen
och rusa in i hans famn igen
det nöjet skulle han inte få
fast han gärna ville
felet var bara att han
ville för mycket
med för många
men att han aldrig ville
bestämma sig eller
känna efter vad han
innerst inne ville mest
vem han älskade
om han älskade
han hade det bra
som den hingst
han kallade sig på
facebook
och småtjejerna stod
i kö
och i beundran
det var mig han
hade valt
trots alla som var
betydligt yngre och
utan krav
men ändå
blev han rädd
fast det bara
var kärlek han fick
hans kärlek gjorde
mig tyvärr olycklig
så jag gick
försvann men med
hoppet om ett
annat slut
eller en nystart
men nu vill jag inte ens
det längre
önskar bara att jag
kunde glömma.....