Jag visste att det skulle ändras
Från att vara perfekt
blev du helt plötsligt iskall
Och värmen vi haft, vi två
Hade blivit frossa
istappar
fulla av misstro

det var tystnad

Jag tror jag förstod

Jag förstod att vi var dåtid
Det var inte längre
den perfekta tiden

det var tystnad
som gjorde vattnet till is

och oss till frysande dåtid

jag kan bara se tillbaka
på det varma vattnet
vi simmade i tillsammans