Jag såg en ung blond sossepojke på TV, vars tårar flödade på valvakan när han insåg varthän det barkade för s. Var det så illa? Hans parti har ju haft alla chanser att styra det här landet. Göran Persson satt ju i 13 år. Dessförinnan ett kort borgerligt mellanspel. En gång satt sossarna oavbrutet i 44 år. På en mandatperiod är det svårt att vända skutan, så sossepolitiken har för det mesta bara hunnit få smärre skönhetsfel, som lätt kunnat korrigeras. 

Varför var han så förkrossad? Hade han givit allt i dörrknackningar, och talat sig varm för sitt parti? Vad bar honom? Att han är fullständigt övertygad om att vårt land behöver sossarna tycks odiskutabelt. Men såg han då ingen tröst i det som alliansen uträttat de senaste åren? Låg det inget värde i att alliansen fått omvärldens stora beröm för sin hantering av hur vi berörts av finanskrisen? Var katastrofen så total? Jo, uppenbarligen var det en total katastrof för honom. Hur kan det komma sig? En ung man, troligen med tillgång till alla möjliga informationskällor. Främst internet. 

Kanske har hans sett nostalgiska journalfilmer där klassiska arbetare handgripligen byggt det svenska folkhemmet. Känt tryggheten i den kraften, och övertygats om att också vår framtid ligger här.  Säkerligen också upplevt påståenden, som motsäger hans uppfattning, som direkt farliga. Straffa och förbjud. Munkavle på. Att bara diskutera det "felaktiga" innebär en aning respekt. Och respekt för detta illaluktande gör ju att din lojalitet ifrågasätts!

Jag tror att saken främst söker sin förklaring i mänskliga mekanismer. Man ser det man vill se. Man litar blint på vad de egna påstår och upprörs över andras förmodade lögner och försåtliga formuleringar. Troligen grundlagt av föräldrars engagemang. Och far/morföräldrars.

Det talas nu om att ta ansvar för Sverige. Vilket ansvar togs under valrörelsens alla populistiska - förment röstfrämjande uttalanden? En tidning, Svenska Dagbladet, försökte kolla upp påståendena. I ett försök att avslöja lögnerna. Naturligtvis mycket svårt, men en mycket bra ansats. Vi behöver mera av detta. Mera av motvikt till all förljugen retorik som går rakt in i - kanske främst unga idealistiska - människors hjärtan och hjärnor.

Vi behöver också mera altruism. Dvs att man tänker på helheter, utanför den egna plånboken och andra egocentrerade intressen. Journalister får bära hundhuvudet. "Hur drabbas du av...osv" har man hört för mycket av. "Vad tror du detta betyder för oss" vore mera relevant. Folk har mera kunskap numera, så det borde gå att få vettiga svar på sådana svårare frågor. Och vilka är "oss". Sossarna? Svenskarna? Hela världen? Valet var de röstberättigade svenskarnas. Alltså är "oss" Sverige, dvs där våra demokratiska beslut har relevans.

Kan vi inte hitta en metodik för att säkra att lögner och illa underbyggda påståenden som förs fram i medias valdebatt kollas och avslöjas?

Jag anser att det vore bra för demokratin.