tiger och tänker
mer än jag säger
jag vegeterar i mitt hörn
och väntar på att tröttheten
ska lämna mina ben
jag rör mig numera som genom ett vatten
ett motstånd som drar mig ner
nedåt
ner
mina tankar sliter i bojor
vill göra sig fria
jag vet nu hur jaktfalken känner det
med snaran kring sin fot
huvan neddragen över ögonen
och de vilda minnena rusande
genom fågelhjärnan
född fri
är det en omöjlighet att acceptera
det omöjliga
uppflykten bereds ständigt
under tystnad