utan dig är jag mer
jag

men mindre
utanpå

smalare, tunnare

som ett skelett

med kvistar instuckna
mellan revbenen

mina ögonfransar
spretar
mot söder

och min navel
viskar sagor
när det regnar

allt för att jag ska fortsätta andas

sparka på den som redan ligger ner
så ska ni se att den reser sig upp

eller dör
tillslut

ärligt:
livet ber mig om ursäkt varje dag
men jag har inte tid att tycka synd om någon

håret blir längre
naglarna fortsätter växa
tänderna vassa

och det är allting
en början

på något