Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Så kall är stenen




Kallt
Så kallt
Så kall är stenen ovanför din kropp
Som numer ”bara är ben”
Så olikt, dej, så långt ifrån, din värme
Som du spred ikring dej
När du levde med oss
Det är din värme jag tänker på
När jag tänker på dej….
Så långt från din sten…..


Hårt
Så hård
Så hård är din sten
Med ditt namn
Jag känner med fingrarna över dina år
De vart för korta
Och de talar bara om att de fanns en tid
Mellan född och dödd

Det säger inget om dess innehåll
Tiden mellan född och vi möttes
Känns tom men den finns inte där omnämnd
Sen så var det som om vi aldrig riktigt skildes
Tiden mellan vårt möte och din bortgång
Känns som den lyckliga
Den var det kanske för dej med

Men nu är det den kalla, hårda stenen
Som ger budskapet ”den tiden fanns du”
Inom mej, kommer du alltid att finnas….
Jag har ett foto på dej framme
Framför fotot står en liten sten med ett hål
Borrat för ett värmeljus
Det måste vara värmeljus

Plasten som håller ditt foto kan glimma av reflex från ljuset
Och dina ögons glitter kan för ett ögonblick
Nå mina ögon
Men din själ kommer alltid att vara nära min
Även om en del dog tillsammans med dej
Nu har jag kvar ögonglitter från ljuset
En sten med värmeljusets värme
Men mest av allt alla minnen från vår tid
Tillsammans
En enda vårtid känns de som
Vårtiden i mitt liv
I våra liv




Fri vers (Fri form) av LassO
Läst 194 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-10-11 18:56



Bookmark and Share


  anits VIP
Berörande och mycket vackert
2010-10-11

  Z dotter
fin!
2010-10-11
  > Nästa text
< Föregående

LassO
LassO