vinden och kylan gick genom märg och ben
där jag denna kväll stod utanför ditt fönster
såg dej där inanför fönstret
jag som var van se ut genom fönstret

mopeden hade tagit mej till dej i kylan
kroppen var stelfrusen, händerna skakade
ville bara se dej igen, du var mitt livs kärlek
du skrev i ditt brev och förklarade

vi var bara 16

men du finns ännu i mitt minne
och breven ligger i mitt hjärta
kylan har jag glömt
för värmen har kommit tillbaka