Så satt hon i sängen klockan var bara tre på natten och hon hade ändå sovit klart. Det hade blivit sju timmars välbehövlig sömn då hon somnat sex på kvällen innan. Hennes katter var förvånade att se henne uppe så tidigt och strök sig kärleksfullt mot henne där hon satt i sin säng och drack kaffe. Det var alltså i dag det skulle ske, hennes resa genom själens mörker skulle ut till hundra stycken åhörare i Stockholm. Det var hennes första föreläsning om hennes liv och hon hade ingen aning om hur det skulle gå. Kanske skulle hon bryta i hop av nervositet tänkte hon för sig själv. Hon hade massor av skräck tankar och det som hon såg framför sig var att det skulle bli en tråkig föreläsning som ingen ville lyssna på. Så att publiken reste sig och gick. Men, nej hon visste att hon brukade kunna prata så att människor lyssnade. Hon hade sett det förut på behandlingshemmet, på dom ringen möten där alla klienter satt samlade och talade om aktuella ämnen. Hon tänkte tillbaka på tiden där på behandlings hemmet och insåg att hon gjort en otrolig resa i sig själv. Hon hade kommit dit för åtta år sedan Och då på den tiden var hon oerhört sjuk. Hon hade varit så rädd så hon näst in till krupit Längst väggarna. Hennes psykiska tillstånd hade nästan alltid varit i psykosens värld. Men tiden å behandlings hemmet hade gjort henne helare än hon någonsin varit tidigare. Terapierna hade varit tuffa men otroligt bra Och hon hade kommit ur sina psykoser och överlevt. Det var många gånger hon velat dö men livet hade segrat och nu satt hon hemma i sin fina lägenhet med sina katter och livet var gott att leva. Hon tänkte på allt hon gått igenom alla dessa år Ock konstaterade att det var så. Livet vill leva. Hon kände till slut att det skulle bli en bra föreläsning och hon gick upp ur sängen för att göra sig beredd på dagens prövning.