FRÅN REPLOKALEN TILL SCENENMin E-sträng distade, ställer om den. Blir bättre. Kollar på dom andra. Alla är redo, på hugget, redo att ge allt. Tankarna går för ett kort ögonblick tillbaks till alla svettiga, uppskruvade och trevande men roliga timmar i replokalen. Alla skratt, alla knäppa missar och alla succeer. Gitarrer som plötsligt vrålar kom igen nu då eller lägg ner mig i gitarrfodralet och ta mig härifrån. Trummorna som dunkar sig igenom låt efter låt och som till slut skriker rätt ut att i nästa låt får du trumma mot ditt eget huvud för nu vill jag inte mer. Eller motsatsen när bastrumman blir så eksalterat lycklig av stämningen att den börjar uppföra sig som en pubertal symbal. Munspel som skrikgnälligt skär genom lokalen och landar bakom förstärkarenheten och sången... Sången som inte alls låter lika bra där i replokalen som i morse när jag repade i min ensamhet i duschen. Men självkritik hänger ihop med anspänning och när vi lämnat replokalen för att äntra scenen nu på fredag eller lördag så ska det kännas att vi ger järnet och att vi gör det bra. Mer än bra. Det är målet. För så här känns det varje gång innan det är dags. Så här ska det kännas för att det ska bli bra. När väl det första ackordet seglar genom luften så är det bara ett som gäller. Fullt drag. Vi är så välrepade som något band kan vara. Nu til helgen bara halva vårt band men så har vi spelat förr för dom flesta låtarna är våra egna och dom sitter i oss som om dom är delar av vår kropp. Egna texter egen musik. Tonsatta poem, ballader och blues.
Övriga genrer
av
Björne.H
Läst 368 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2010-11-07 19:58
|
Nästa text
Föregående Björne.H |