Du var där pà marken
med din skadade vinge
och jag slöt mina händer om dig

Jag lyfte dig làngsamt
varsamt förde jag dig till huset
där du sattes i en gyllene bur

Jag avskydde att se dig i buren
men lät buren stà öppen
du kunde lämna den om du ville

Fast du stannade kvar och sjöng
de mest underbara toner fyllde mitt hus
din sàng var det vackraste i mitt liv

Tills den dag dà sorgen gjorde sitt intàg
den sorgsna melodin sà vacker
medan du tittade pà den blàa himlen

Jag öppnade fönstret àt dig
medan jag lyssnade pà en melodi
en som sjöng om en fàgel

Jag tänkte pà dig dà jag hörde den
och hoppades pà att du ville àtervända
ut i det fria, du som är född fri...

Född fri, ej en själ att stängas in
det är du som tillhör det vackra i skyn
du är född fri och ska sà förbli...

Men det gläder mig var gàng
som du passerar ovanför mitt hus
dà du visar din vänskap, född fri