Där solen nyss vandrade mellan träden,

åter igen såg våren duka ängarna med
blommor i livets vackraste dröm,

för att sedan sätta kurs med ljusa moln
på din himmel som segel,

se ömt leende hur humlor ovigt klumpigt
nyss vaknat stiga vänligt brummande
hälsande sommarn välkommen,

allting under den första blixten till den
dånande åskans fanfarer,

vi dansade vi levde du blev kysst
av blåbärsröd mun,

man kan ju inte vara lyckligare än så,

allt lägges till ro när hösten
plockar löven från bugande
träd
som ett färggrant täcke till
alla sovande blommor små,

allting sluter sig bakom
blomknoppar,

snön faller allt blir grått
svart och vitt,

men även under den iskallaste
måne där en dag bara lyser till
som en glimt i mörkret,

där tickar ett hjärta om än så svagt
i laddad blomknopp
som bevisar att vi levde även då.