i vinternatten
snön yr
fyller luften av kyla

vid havets gräns
man ser ingen ände
följer havets frusna kropp
mot en tid
av frost och kyla

med havets vindar
som smeker kinder
frågor som fyller luften
och tysta eko
ger sanningen
verkligheten är hård

Står du rak
glömmer bort
vad som tyngde dig igår
fyller du kroppen med vilja
möter du visioner
med styrka
och mod
att livet
uppnå