Tyst genom korridoren följs stegen ljudlöst
Av dina andetag, under skimrande hår
Döljs dina blåa ögon färgade av sorg
Du är fri nu, viskar någon i ditt medvetenade
Andas luft och möt din morgondag
Det blir inte värre än så här
Släpp in mig, underbarn
Dom hör ialla fall inte dina skrik

Mörka hörn och skymmselen
Doftar trygghet och en annan värld
Jakten på dig själv, spela bort själen igen
Sitter och leker med döden
Med ögon bindor satsar vi på oss själva
För en liten kick heroin åt dom som försvann
Du vandrar tyst genom korridoren
Letar efter en tid av ro,
Men du insåg att du blev lurad
Det finns ingen väg ut för
Dom hör ialla fall inte dina skrik

Ligger i dammet i hörnet och vädrar sorg
Du kommer in och tittar åt mitt håll
Skimrar som du vore min själ
Räcker ut din hand, tittar på mig med en blick
Som en dag kom att försvinna
Jag orkar inte mer, världen ger mig inte det
Milen genom korridoren börjar bli långa
Och du kan inte få dom att sluta komma
Det blir inte värre än så här
Släpp in mig, underbarn
Dom hör ialla fall inte dina skrik