Jag saknar vår tid, men jag har slutat att gråta för det jag inte längre ser.
För även om det känns hemskt ibland så var allting bara fel.
Vi var inte menade för varandra, vi har ju märkt det nu.
Vi båda har förändrats, det är inget mera jag & du.
Livet fallerade, men jag har börjat läka mina sår.
Smärtan försvinner, kanske inte imorgon men om något år.