din tid tillsammans med mig
kanske förblir försumbar för dig
något litet och grått
som du enkelt försmått

men hos mig är det en tid som stannat
något som är större än allt annat
något jag bär med mig varje dag
något som fyller mitt hjärtat i varje slag
något som både håller ihop och sliter isär
tröstande och hårt såvläl i glädje som i misär

du var där då
när allt var nu
nu är allt då
bara en rest av du
du fortsätter likt ett under
jag är bara ett lik som gått under

du var aldrig min
jag förblir din
försumbar var tiden
evig är kärleken