Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Din cybersexpartner

Niklas, femton år,
programmerade en
virtuell chatpartner
en bot, ett script med
lingvistika egenskaper,
att alltid vara sugen på
cybersex
I princip så förstod den allt man skrev till den
och skrev alltid något förföriskt tillbaka
I sin elektroniska hjärna
kunde den urskilja sexaktens faser
svara och skriva upphetsatt oväntade meddelanden
innan Niklas gick och la sig om kvällarna
satte han alltid igång den
lät den stå på under natten
medveten
om hur många den skulle förföra

En kväll
när hans konstverk varit igång ett par veckor
ringde det på dörren
klockan var sju
Niklas lite överviktiga Mamma öppnade
där ute stod en man i snagg och läderjacka
”Hej, eh, oj, jag måste ha kommit fel,
är inte detta Gråsparvsvägen 3?”
”Jo visst är det de” svarade hon.
Han hade en bukett
rosor i ena handen och en
flaska vin i den andra
”Vad konstigt” sa han, ”finns det
någon Pamela här?”
”Nej det gör det inte” svarade hon
han blev ledsen i ögonen
och gick sorgset därifrån

När Niklas satte sig vid sin dator och läste
såg han att boten
hade bjudit hem en man vid namn Lennart
för att göra verklighet
av vad de fantiserat ihop tillsammans
boten hade skrivit att
de kanske kunde fortsätta träffas
om personkemin stämde
I ett tidigare meddelande såg Niklas
att boten hade skrivit
att hon älskade röda rosor
och dyrt mousserande vin





Fri vers av johii
Läst 744 gånger
Publicerad 2005-12-04 23:26



Bookmark and Share


  Sebastian Lönnlöv (sidhe)
Stackars Lennart som blev ledsen i ögonen!
2005-12-05
  > Nästa text
< Föregående

johii
johii

Mina favoriter
T-RED
precis exakt nu