Redan medlem?
Logga in
Från vaggan till graven
Tro inte att jag glömt det.
Första gången när du öppnade ögonen och såg på mig.
Du såg så närvarande ut och samtidigt förvånad.
Jag minns den första tiden och den som kom sen
lekar, gråt, skratt och frågorna
Envisheten och din omöjliga balans
Att stå upp på en gunghäst och gunga
Nä det går bara inte.
Jag har stått vid din sida genom det enkla och glada
Även under de stunder som varit de värsta var jag med
Ända till den sista.
Idag fick jag bära dig till din sista vila
På något sätt kändes det som om cirkeln slöts.
Jag bar dig från vaggan till graven
Med kärlek hela vägen
Moderns sista omfamning hälsar dig välkommen hem
Det blev inte ens en viskning, rösten bar inte
förståndet räckte inte till
Men jag tänkte det och jag tror nog att du förstår ändå
Vila i frid min son
Tro inte att jag glömt det. Första gången när du öppnade ögonen och såg på mig. Du såg så närvarande ut och samtidigt förvånad. Jag minns den första tiden och den som kom sen lekar, gråt, skratt och frågorna Envisheten och din omöjliga balans Att stå upp på en gunghäst och gunga Nä det går bara inte. Jag har stått vid din sida genom det enkla och glada Även under de stunder som varit de värsta var jag med Ända till den sista. Idag fick jag bära dig till din sista vila På något sätt kändes det som om cirkeln slöts. Jag bar dig från vaggan till graven Med kärlek hela vägen Moderns sista omfamning hälsar dig välkommen hem Det blev inte ens en viskning, rösten bar inte förståndet räckte inte till Men jag tänkte det och jag tror nog att du förstår ändå Vila i frid min son
Fri vers
av
Roger
Läst 994 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2010-12-17 16:42
|
Nästa text
Föregående Roger |