Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nog.

Nu får det vara nog. Jag tänker inte sitta där, se på dig, skratta bort när du pressar ner mig. Jag tänker inte göra som du säger. Jag tänker inte hålla med när du har fel. Jag tänker inte acceptera att du skrattar åt mig. Jag tänker inte tåla att du ser på mig med den minen, du vet vilken jag pratar om även om du nu gör en annan. Jag tänker inte låta dig håna mig. Din mobbing får vara slut nu. Ja, det är mobbing. En mobbing med en blommig filt över sig. Men den är där, den känns, den var bara bara svår att se. Men jag har upptäckt att det är något där, under den blommiga filten som jag inte vill ha. Jag tänker inte ha det där. Jag vill aldrig bli som du. Jag trodde du var någon bra, någon jag bara inte kände. Men jag vill inte känna dig. Jag vet att du är van, van vid pikar, van vid att jag är din spyhink. Det är försent, och du ska vara äldre och vis, men det är du inte.




Fri vers av Linnea Ingrid Marie
Läst 184 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-12-27 21:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Linnea Ingrid Marie